Födelsedagen
För det första - min födelsedag är i december. December är en kall månad, men full av ljus, julpynt, lussebullar och värme. Man kan nog säga att det var tvärtom här igår - varmt ute, men inga ljus, glest med julpynt, lussebullar utan saffran och inget firande.
Jag hade förvarnat släkten om att det var min födelsedag, ändå var det bortglömt när vi kom hem till svärföräldrarna för den traditionsenliga söndagmiddagen. Inte förrän Emmanuela kom hem från jobbet i kiosken klockan tre fick jag ett grattis och några kindpussar. Då mindes naturligtvis svärmor och Eleni också min födelsedag (Eleni hade till och med varit hemma hos oss på morgonen och ätit cheesecake utan att tänka på att jag fyllde år), och informerade lilla Panajota som direkt började säga födelsedagsramsan för mig. Sen ville hon säga den till sin morfar, sin mamma och sin mammas farbror Eftihis också, men det var ju bara kul. Sen var det bra med det. Happ.
Aris sa grattis till mig på morgonen när vi vaknade och skämtade nåt gulligt om att jag fyllde 21. Sen var det bra med det. Happ.
Här på bloggen blev jag nog mest firad av allt. Jag fick även telefonsamtal från min storebror Jim och från mamma. Pappa verkade ha glömt bort det hela alldeles totalt, men det är ok, han kan vara ett virrhuvud ibland. Några söta e-mail fick jag också. Och ett sms av bästis Johanna. Så jättetack för allt det, ni här inne i burken är underbara.
Men.
Inte ett E N D A paket att öppna.
Ok att jag är 24 och inte 4, men ändå. Att fylla år tycker jag är magiskt, trots att jag är vuxen, och det handlar inte om att få en massa dyra saker utan om att en dag om året få bli extra uppmärksammad och bortskämd. F i r a d. Igår kände jag mig inte så firad utanför datorns värld och det understryker bara att alldeles för mycket av min sociala värld som finns i datorn.
Det är en smula sorgligt.
När kvällen var här så var jag lagom deppig och satt och stirrade i golvet och längtade hem. Hem till Sverige. Det är inte ofta jag längtar på det viset, men då gjorde jag.
Det blir nog inte många fler födelsedagar eller jular här.
Är sura gamla greker ;-), vi får fira dig när du kommer hit i mars!
Jag har också haft sådana där födelsedagar, utan ett enda paket.. Må hända att det är materiellt tänk, men det känns faktiskt riktigt sorgligt att inte få en endaste liten sak att öppna. Ett inslaget tuggummi hade räckt liksom. Nästa år ska jag skicka ner nåt litet. Eller ännu bättre, nästa år är du hemma i malmö och då kan jag skicka ner mig själv! =D Puss puss
Jag hade spelat in en sång till dig och skickade den minst 4 ggr på msn men det stod bara "Johanna has canceled the invitation" :(
Bra att du berättar i alla fall.
Jag förstår verkligen att man blir martyr i det läget. Varför i all sin dar hade inte Aris köpt ett paket? Ger inte greker födelsedagspresenter?????
Han måste få veta hur ledsen du var. Ger de inte julklappar heller så får du passa dig? Det kan bli sorgligt. Stor stor förståelsekram från Eva H
PS vilken postadress har du?
Zalli: Jaaa! :D
JOhanna: Precis, ett tuggummi hade räckt ;).
Måns: Åh så synd! :(
Eva H: Ja, bloggen är en bra ventil. Får man ur sig smågrejer här så behöver man inte sura över dem så länge i verkliga livet. Han hade inte gjort det för att de inte gör det här antar jag, bara barn får paketer när de fyller år. Han förstår inte att jag blir ledsen för jag berättar det inte, känner mig för tramsig. Jag har: Johanna Gullberg Liataki, 73001 Paleohora, Crete, Greece. Men skicka ingen present, då kommer jag känna mig löjlig, haha!
Kram!
Trist att höra att du inte blev tillräckligt firad men kul att höra att det blir födelsedagar och jular med oss i fortsättningen. Hoppas VERKLIGEN på det!!! Vi firade iallafall dig stort med kaka, sång och hurrarop för vår favoritgrekinna.
C, N & M: Ja, jag läste det, så gulliga ni är! Ska verkligen försöka komma hem i fortsättningen, det är inte samma sak här. Massa kramar och pussar!
