Äntligen börjar det se ut och kännas som att det snart kommer en bebis och bosätter sig i dessa rum. Sängen är monterad, madrassen anländ, det mesta är inhandlat (ska bara byta den förbannade vagnen...) och igår bestämde jag mig för att så smått börja tvätta upp alla kläder och lakan och allt som över huvud taget kommer att komma i kontakt med Ellis nykläckta hud. Specialbebistvättmedel och -mjukmedel (ja, jag vet att mjukmedel är ett omdebatterat ämne gällande bebisar, men jag har tagit ställning så börja inte tjafsa tack) har vi såklart köpt och när jag la in första omgången tvätt så riktigt njöt jag. Innan dess hade jag omsorgsfullt vikt alla de små tygstumparna ut och in för det hade jag läst nånstans att det var bra. Hängningen av första tvätten var också mysig, samtidigt slängde jag in nästa ut- och invikta omgång tvätt och hängde upp även den nån timme senare. Detta skedde igår och idag låg alla de söta bitarna där och bad om att få bli strukna (ja, jag vet, låter sjukt, men tydligen måste man stryka bebiskläder för att bli av med eventuella bakterier). Jag och Aris puttrade iväg på den lilla ankan för att inhandla ett nytt och fräscht strykjärn och jag såg fram emot att få pyssla med de små kläderna i lugn och ro.

Innan jag insåg hur jävla lång tid det tar att stryka.

I två timmar stod jag och strök två futtiga maskiner tvätt (jag har fyra kvar!), svetten lackade (tills jag ställde fläkten riktad mot ansiktet - smart!), magen kurrade (ja, det gör den iofs ganska ofta) och ryggen värkte (fast det är ju inte heller något ovanligt). Jag lät bli strumporna och hoppas att inte lillis kommer få hemska utslag på sina små fossingar pga min lathet.

Nu hänger en ny omgång tvätt på tork (ja, ut och in såklart) och jag känner att entusiasmen börjar rinna av mig litegrann. Tur är att jag startade i tid i alla fall.

Jag känner mig verkligen duktig när jag står där och stryker, lakanen blir så platta och de små kläderna så mjuka, lite mysigt är det, det får jag erkänna, men jag tror att det är bättre att a) dela upp stryknigen i kortare intervaller och b) göra det på kvällstid när det inte är så satans varmt.

På torsdag ska vagnen bytas och därefter är nog det mesta i stort sett förberett. Då är det knappt en månad kvar tills lillis beräknas dyka upp (ut?), men jag har fortfarande en känsla av att hon kommer tidigare (datumen 10:e, 12:e och 15:e tilltalar mig men jag tänker vara redo från oktobers start). Vad jag alldeles säkert vet är i alla fall att hon kommer absolut senast den 19:e (hon är beräknad till den 18:e och är hon inte ute innan dess så sätts förlossningen igång dagen därpå).

Ja, lite pirrigt börjar det bli.