Att jag är en latmask är ingen nyhet. Jag älskar att spendera långa dagar inomhus framför TV:n, datorna eller med en bok. När jag inte har någon press på mig på att göra nåt kan det gå dagar utan att jag går utanför dörren, även under sommaren och det är inget jag har dåligt samvete över. Därför tyckte jag att det var helt ok att bli ordinerad vila.

Men icke.

Just bara för att jag inte FICK cykla, simma eller gå ut och dansa så ville jag ju förstås inget hellre, datorn blev för första gången på flera år helt ointressant och jag sov hellre än såg en film. Som en anka vankade jag av och an i huset i ett par dagar.

Nu är dock läget stabilt och jag får ta mig ut och hitta på saker igen, i makligt tempo förstås men mer än så är jag ändå inte kapabel till. Tror ni att jag vill? Nä. Nu är datorn min bästis igen och att shoppa bebistvättmedel så att jag kan sätta igång och tvätta upp alla bebisprylar känns plötsligt inte lika angeläget.

Nån som har hört talas om 23-årstrotsen?