Sedan kom nästa kusin, Stavroula, en jättegullig, mjuk , smart och varm tjej som jag tycker väldigt mycket om. Hon älskar barn och barn älskar henne, men än har hon inte hittat den rätte att slå sig till ro med. Hoppas så innerligt att hon gör det, då det är det hon verkligen önskar själv. Hon verkar bara vara lite åt det perfektionistiska hållet och eftersom perfekt inte finns är jag rädd att hon aldrig kommer kunna sluta leta efter den "rätte". Men vi håller tummarna. Idag åker hon och vi har nyss kramats hejdå. Nästa gång blir i förmodligen i december innan jul då vi tänkte ta några dagar i Aten innan vi åker vidare til Svea Rike.