Mission olives: Completed
Igår plockade vi de sista oliverna för säsongen. Det var fantastiskt roligt att se hur allas humör skiftade. Från att ha varit en butter grupp människor som endast tilltalade varandra med orders om att göra si eller så, eller klaga när någon gjort fel, blev alla plötsligt otroligt positiva. Vasilis (svåger) drog skämt och alla skrattade, Eftihis (farbror) visslade muntra melodier och Aris log och sa söta saker varje gång han såg mig, emellanåt kunde jag till och med höra honom sjunga. Själv var jag nog mer som vanligt, mest för att jag alltid har en ganska positiv inställning tror jag. Ja, det var väldigt komiskt och jag log för mig själv vid åsynen.





Eleni (syster) har inte följt med den senaste veckan eftersom hon... olidlig spänning... är gravid! Vilddjuret Panajota ska få ett syskon till sommaren och alla är förstås väldigt glada.
Jag tog inte så många foton eftersom jag glömde kameran hela tiden, men några ska jag bjuda på så ni får en liten inblick i hur det kan se ut.

Utsikt över Paleohora uppe på olivkullen.

Ett träd som väntar på att plockas, redo med nät undertill.

Den vibrerande pinnen som får alla oliver på fall.

Den omtalade kammen, som ser ut mer som en sandlådskratta.

Aris i full gång.
Men nu är det som sagt slut för den här gången, och det är en underbar känsla. Rätt att slappa i hemmet och mer tid att spendera med gullungen. Ljuvligt!
Kommentarer
Postat av: Brita
Hej Johanna, vet vad du går igenom med olivpolockning och familjeliv. Jag lyckaades inte hålla vårt familjeliv flytande utan har flyttat hem till sverige igen. våra rötter är från samma ställe som dig. hör av dig om vill, Kram Brita
Postat av: Eva Henriksson
Tack för bilderna. Spännande med alla reaktioner efter skördens slut. Jag ser inga svarta oliver?Tänk att du har varit med och nu kan familjen vara mera samlad igen. När reser ni?
Märker ni något av oron i storstäderna? Har höstrusket kommit till P? Här är svart och vått hela dagarna....men alla ljus i fönstren lyser upp. KRAAAAm Eva
Trackback