Hej allihopa!

Pappa kollar fotboll och mamma är lite tråkig, så jag tänkte att jag kunde skriva lite till er om min dag.

Jag vaknade kvart i åtta i morse. Solen sken och fåglarna kvittrade men det struntade jag fullständigt i för jag var så himla hungrig. Såkert tjugo år låg jag och hintgnällde till mamma att hon skulle vakna och mata mig innan hon faktiskt gick upp. Vad är det med mina föräldrar och sovmorgnar egentligen? Det är ju skittrist att sova när det finns så mycket annat kul att göra, som t ex äta eller leka med kaninen.

Så till slut fick jag mat, det var väldigt gott och mysigt.

Jag vaknade dock inte på rätt sida idag så under förmiddagen gnällde jag lite. Sen gick vi till farmor och farfar för söndagslunch, i början hade jag inte lust att åka vagn alls, men efter en stund hittade jag en rolig handduk att leka med, så då blev det kul.

Hemma hos farmor och farfar var det galet som alltid. Panajota drog i mig och farfar snackade med hög röst. Farmor tog mig först, sen satt jag hos farfar med mina två kusiner en stund och efter det var jag redan helt utmattad så jag skrek efter mamma som kom och tog mig, puh!

Sen fick jag vara hos pappa lite för mamma skulle göra nåt och det var också skönt.

Maten dukades fram och min faster och farmor drog fram vagnen och tyckte att jag kunde ligga där medan de åt. Hur kul hade de själva tyckt att det var? Nä, pappa fick ta mig igen och han klagade inte, min snälle, snälle pappi. Farmor åt på två sekunder och tyckte att hon skulle bära mig så pappa fick äta, men då var jag inte alls sugen på att bli buren av henne. Jag ville bara vara hos min mamma eller pappa, var det för mycket begärt egentligen? Så jag grät och farmor tog ut mig i den stickande solen, hon försökte bara vara snäll, men jag kände mig så ledsen. Efter en stund kom faster och tog mig och henne gillar jag ju jättemycket, men vid det laget var jag redan så ledsen att jag var helt yr. Jag minns inte så mycket därefter men när jag vaknade upp ur min hysteri så befann jag mig i ett tyst och svalt rum i mammas famn, hon verkade lite uppriven och kanske skymtade jag en tår i hennes ögonvrå. Hon sa att hon älskade mig och alltid fanns till hands så då kändes allt bättre igen. Vi vaggade en stund i ensamhet och sen fick jag en massa god mjölk och somnade en liten stund.

När jag vaknade lekte jag lite med farmor och faster innan vi gick hem igen, det var jätteroligt och de tyckte att mina lår var jättefina. Och det är de ju också.

Väl hemma har jag lekt med mamma och pappa nästan non-stop och struntat helt i att de tyckte att jag skulle vila middag.

Så nu är jag ganska trött, så jag tror att jag lägger mig tidigt ikväll. Ja, varför inte nu..?

Kram!

Ehlia