Tröst
Det är 35 grader varmt och jag har precis vinkat av mamma som for iväg i en taxi för att inte komma tillbaka förrän i oktober. Elli sover och Aris är i Chania och gör ultraljud på hjärta och njurar och gud vet vad mer.
Jag tröstar mig med slösurf (många veckor sedan!), frosseri i chokladkex och coca-cola.
Känns lite trist precis i detta ögonblick, men sen kommer Elli att vakna och Aris kommer hem och sen är det inte långt lvar till oktober när mammi och pappi kommer och firar lillgummans dop.
Upp och ner. Så är det.
Vackra, fina mamma.
Jag tröstar mig med slösurf (många veckor sedan!), frosseri i chokladkex och coca-cola.
Känns lite trist precis i detta ögonblick, men sen kommer Elli att vakna och Aris kommer hem och sen är det inte långt lvar till oktober när mammi och pappi kommer och firar lillgummans dop.
Upp och ner. Så är det.
Vackra, fina mamma.
Kommentarer
Postat av: Eva
Oj vad lika ni är!
Postat av: Eva Henriksson
Ja just avsked är förfärligt svåra. Strax innan och just då är det känsligt i hela kroppen. Men efter så repar man sig, är klokare och hittar (precis som du säger) alla argument man behöver. Snart ses ni igen. Snart kommer Aris. Elli vaknar och glädjer dig och livet går vidare....Man får acceptera att det blir en ledsen stund.En stor stor kram från Eva H
Trackback
