Rebecka alltså... Förutom att vara en alldeles fantastisk vän, som jag alltid har hysteriskt roligt med (till och med som en smula slitan gravid mamma till en busig 2-åring), så är hon dessutom en vandrande inspirationskälla. Hon är så lugn och smart och realistisk, hon sätte rupp hållbara mål inom en massa olika projekt och når alltid dit, även om hon kanske hamnar på omvägar ibland. Hon försöker leva hälsosamt, går promenader, joggar, yogar och håller musklerna i form med hemmaövningar. Hon njuter av det. Hon älskar mat, både nyttig och onyttig och har hittat en otrolig balans som jag avundas. Just nu har hon sockerstopp, vilket är jobbigt för en chokladälskare, men hon klarar det bättre än jag har förståelse för.

Sist Rebecka var här köpte jag ett latexband att göra hemmagymövningar med, men jag rörde det inte en enda gång. Nu har jag bytt ut mina rostade mackor med smör till yoghurt med nötter, linfrön, gojibär och hälsomusli till frukost. Vi får väl se hur länge det håller...

Jag vill inget hellre än att vara en sån som "behöver" röra på sig för att må bra. Som orkar stå emt sötsug och andra frestelser och se långsiktigt på sin hälsa. När Rebecka är hos mig känns det så lätt, så uppnåbart, men så fort hon lämnar mig så faller jag tillbaka i samma destruktiva matbeteende där varje dag består av alldeles för mycket socker och ohälsosamma fetter.

Nu har jag förstås en bebis i magen och jag känner mig mer motiverad än tidigare. rebecka lägger mycket tyngd vid att man måste sätta upp nåbara mål och jag tror att jag för första gången i mitt liv förstås vad hon menar. Jag behöver ju inte sluta äta sött varje dag, men dra ner på det. Och jag måste ju inte promenera en timme om dagen, utan 20 minuter är bättre än noll, och två gånger i veckan är bättre än noll.

Idag har jag ätit fågelförfrukost med yoghurt (linfrön, hälsomusli, gojibär, valnötter, solroskärnor), sen gick vi en promenad på en halvtimme och åt därefter linssoppa till lunch, och en liten kvarting fänkålspaj. Därefter köpte jag en glass, men åt knappt upp en fjärdedel av den. Nu blev det ägg- och tomatbaguette till "middag", och en halv banan. Sen blir det säkert något mer, men jag känner att jag är nöjd med matdagen änsålänge. Inget hetsätande av choklad, inget djupdyk i godisskålen, och ingen coca-cola!

Ellis påskägg har jag fyllt med torkad ananas, torkad papaya, russin, hasselnötter och choklad (man behöve rju inte överdriva fullständigt). Jag är säker på att hon kommer tycka att den torkade frukten är precis som de syntetiska och supersockrade karameller som hon älskar. Tänk om jag kunde ge henne bra mat och godisvärden redan från början...