Idag känns livet lättare igen. Vid femtiden igår slocknade en utmattad Akis efter att ha svept en stor flaska kamomillte och sedan pruttat järnet i några minuter. Han sov i fyra timmar och jag fick tid att mysa med Elli, ta en dusch och skriva lite jobb innan han vaknade för lite mjölk och kel. Han blev gnällig igen efter att ha ätit, det är som att han inte hanterar att få ner mjölken i magen - men mjölkallergi är det ju inte... Hur som helst... Aris kelade med lillen en lång stund, till och med när han blev gnällig och det värmde mitt hjärta. Han pratade fint med honom och försökte på alla sätt han kunde komma på göra livet lite bekvämare för honom (utan att lyckas tyvärr...). Vid 23-tiden somnade han igen och då passade vi också på att gå och lägga oss. Sedan fick jag sova 3+3+1,5 timme (sista stunden med Akis i sängen), så idag är jag pigg som en lärka. Hehe...

Imorse badade jag honom och för första gången sen han föddes skedde det helt utan gråt. I vanliga fall gråter han så intensivt att han blir hes, så det kändes verkligen som ett enormt framsteg.

Nu har lilleman sovit en ganska bra stund i sin vagn, jag har hunnit få iordning lite i köket, slängt i en maskin tvätt och gjort mig själv iordning inför dagen, så när han vaknar går vi nog ut på en promenad och kanske handlar lite. Jag har inte varit ute på flera dagar...

Jag vet att bloggen är skamligt trist just nu, jag förstår om ni tröttnar på det här tjatet. Vi får helt enkelt bara hoppas att det blir bättre rutiner snart så jag kan fokusera på annat än sömn och magknip.