Jag blir alldeles rörd av ert engagemang, tack för alla smarta tips mot krånglig mage och sömnlöshet!

Den där natten var bara en och inatt var lillen tillbaka till sitt standardschema med att vakna ca varannan timme. Inget drömscenario kanske, men ändå betydligt bättre än inget alls. Jag har nu i två dagar varit oerhört försiktig med vad jag har ätit och tycker mig se en bättring redan.

Jag ger Akis Sempers Magdroppar varje kväll i tre dagar nu och hoppas att de också ska hjälpa. Ska be mamma köpa med sig Miniform från Sverige när hon kommer ner om en vecka, det skadar ju inte att testa. Efter att ha läst på ordentligt så främjar Semperdropparna magfloran genom att tillföra nyttiga bakterier, medan Miniform löser upp stora (och smärtsamma) gasbubblor i de små tarmarna. Helt olika saker alltså. Eftersom det verkar som att gnället uppstår varje gång det är fisar eller bajs på gång så lägger jag en del hopp till Miniform faktiskt.

Jag ger honom också kamomillte, men är tveksam till om det ger effekt. Det är ju svårt att veta exakt vad det är som hjälper och vad som inte hjälper när man gör så många olika saker för att lindra besvären... Men så länge det blir bättre så spelar det kanske mindre roll...

Tipset att linda honom har jag också testat, även innan, men verkar inte göra varken från eller till. På kliniken låg han lindad hela veckan, de gör så här.

Ett annat tips var att jag skulle dricka fänkålste och till och med detta har jag redan testat, också med tveksamt resultat. Tycker att kamomill verkar bättre faktiskt. Kanske skulle man testa att blanda?

Jag vet att magknip är jättevanligt bland bebisar, särskilt när de föds för tidigt och tarmar och mage kanske inte hunnit mogna ordentligt. Det är skönt att veta att det är en övergående period och att vi alla kommer att få ordentlig sömn ganska snart. Det är bara lite motigt när man är mitt uppe i det. Det är tur att den lille korven väcker sådana enorma lyckokänslor i mig, det gör att man klarar nästan vad som helst.

Ikväll var Akis vaken fyra timmar i sträck. Vi gosade och ammade och jag gav lite mysig massage som han verkade gilla. Vi körde lite nappträning också. Han gillar nappen men tappar den stup i kvarten så i någon timme låg vi här i soffan och spottade ut, satte in, spottade ut, satte in... Övning ger färdighet.

Denna första maratonvakenhet verkar ha gett resultat för nu har Akis sovit i exakt 2,5 timme och visar inga tecken på att verka vakna. Det vankas rekord!

Kanske bör jag ta tillfället i akt och krypa till kojs, jag med.