Ojojoj... nya nivåer av trötthet.

Lille gubben verkar ha lite matproblem. Först och främst vill han sutta mest hela tiden (jag misstänker att vi behöver hitta en jämn rytm på mjölkflödet som passar oss båda) vilket ju är jättemysigt, men inte så praktiskt när man har fler i familjen som behöver uppmärksamhet. Bajseriet skapar lite knip i magen och rapar gör han inte så lätt, så det är mycket vankande och magmasserande och en del gnäll och gråt tyvärr...

Sovandet går bra om han får sova på mig, det har jag insett idag. Inatt sov han sitt rekordpass hittills, fyra timmar i sträck - det var också första gången han fick sova bredvid mig i sängen. Elli sov alltid bäst i egen säng så jag har liksom inte ens tänkt tanken att han kanske bara är i behov av mer kroppskpontakt, men det har man ju hört många bebisar som är.

Jag är dum nog att tro att jag hinner jobba 3-4 timmar om dagen trots att jag har en nyfödd här hemma. Det hade väl gått om den nyfödde klarade några timmar om dagen i sin säng, men denne verkar inte vara så pigg på det. Jag vill så hemskt gärna kunna fortsätta jobba, för om jag ger upp mina uppdrag så kommer de att gå till andra illa kvickt och sen blir det svårt att hitta stabila uppdragsgivare igen. Jag behöver verkligen en egen inkomstkälla, av många anledningar. Här finns ingen mammapeng för mig att hämta heller...

På plussidan finns en liten gosse som trots allt är världens gosigaste, en pappa som är förvånansvärt ansvarsfull och tar han om den stackars dottern till 100 % och mer. Och Elli är hur duktig som helst och verkar inte tycka att det är konstigt att hon spenderar mestadels av tiden med sin pappa eller farmor. Just nu är hon iväg med sin bästis Artemis och leker på stranden.

Hoppas att jag och lilleman hittar en fungerande lunk snart, för såhär trött är det lite jobbigt att gå omkring att vara. Framför allt med tanke på ens humör.