Har under hela våren haft ett projekt att bli mer aktiv, träna och äta nyttigare för att komma i form, få mer energi och liksom bli hälsosammare (och snyggare såklart). Jag har aldrig vägt så mycket som jag har gjort den här våren förutom under och strax efter mina graviditeter. Jag har promenerat många mil, joggat och försökt räkna kalorier. Vissa dagar har det gått väldigt bra, andra har det fått motsatt effekt. Totalt sett har jag under ca 2 månader tappat 2 kilo, men jag har åkt upp och ner som en jojo mellan 5 kilo. Nu har jag tappat suget. Jag får liksom inte riktigt till det. Går det bra en vecka så slappnar jag av och tänker "Åh, det här är så lätt, så jag behöver ju inte vara så strikt." Och då har jag vippat över kanten och vräkt i mig mat i flera dagar så att överskottet jag blev av med den där veckan kom tillbaks med råge på bara ett par dagar. Nu är jag så less så jag tar paus.

Något som dock fastnat är det här med motion, jag gillar det verkligen. Nu har jag inte gjort nåt aktivt på minst en vecka pga förkylning, men jag kan knappt bärga mig tills jag får komma ut och jogga igen. Tro nu inte att det är några långa rundor jag "springer", men jag är stolt över att klara 15 min långsam jogging utan att kollapsa. De ska bli fler...

Jag ger mig fram till påsken, som infaller här om två veckor, att slippa tänka på vad jag äter, sedan har jag fem veckor på mig till ett bröllop jag ska på i Aten att bli av med ca 5 kilo fladder. Tänker att det kanske är lättare om jag har ett måldatum och en viktig händelse att sikta på. Blir svårt under veckan som bästis är här dock - då vill man ju gå ut och äta och dricka goda drinkar och sånt...

Jag vill verkligen vara hälsosam, jag har insett det, men jag råkar älska ALLT som INTE är det. Ikväll var t ex kvällsmaten en stor, vit baguett med majonnäs, salami, tomat och gurka min middag - och choklad blir efterrätt (ca 200 gram). Som alla jag känner säger så är det ett under att jag inte är jättetjock.

Jag har absolut inget emot tjockisar och det är därför som jag lätt tappar min motivation, kurvor kan vara sjukt snyggt, på både kvinnor och män! Jag tycker att en kvinna är mycket vackrare om hon är rund och med stark självkänsla än benig och osäker och tunna killar går jag inte direkt igång på. Men jag själv känner mig tyvärr inte så snygg med svullen mage full av celluliter. Hade jag fått en feminint saftig rumpa av all choklad så hade jag verkligen inte brytt mig, snarare tvärtom! Man ska dock älska sig själv och jada, jada. Det gör jag, men det finns väl alltid saker att putsa på?