Ja, idag är det påskafton och det ska firas med äggmålning, god mat och massor av skratt. Storebror Jim och hans blivande fru Neyda kommer hit, henne har jag aldrig träffat så det ska verkligen bli kul. I övrigt blir det bara vi (mamma, jag, Ehlia, lillebror Måns också Richard förstås).

Det är härligt att vara i Sverige, allt känns som vanligt trots att det var så länge sen jag var här. Sen är det skönt att få en chans att längta hem lite också, och med hem menar jag förstås Paleohora och Aris. För hur ofta jag än refererar till Malmö som hem, så är ju såklart mitt riktiga hem där med honom, och det är jag väldigt glad över. Särskilt när det en påskafton snöar i Malmö samtidigt som han i andra änden av telefonen vittnar om badande turister, sol och över 25 grader. Inte för att vädret är avgörande, men det hjälper till.

Bla bla bla...

Glad påsk till er alla, hoppas den blir full av ägg och kärlek!

Här har vi fyra generationer glada skitar i rakt nedstigande led.

Gammelmorfar Bertil
Mormor Marie
Mamma Johanna
Och lilla Elefthería

Tre eldtecken, två lejon (de äldsta) och en skytt (jag) och ett litet lufttecken, våg (lillskiten). Tre små grisar och en gammal apa.

Vi umgås för fulla muggar och har inte tid att sitta och dönicka vid datorn. Ehlia är en succé var hon än hamnar (såklart!) och jag njuter så av att träffa och krama familj och vänner.

Jag föstår att det är trist att dag ut och dag in se samma gamla inlägg, men just nu har vi andra prioriteringar. Och det vet jag att ni, mina underbara, älskade små vänner, har full förståelse för.

Innan ni vet ordet av är jag tillbaka igen.

Kram tills dess.

Hej det är Elli!

Nu räknar mamma ner timmarna tills vi är på svensk mark, jag har ju aldrig varit där så jag fattar inte riktigt vad grejen är, men det måste ju vara något alldeles fantastiskt så som mamma går runt och sjunger sverigesånger hela tiden. Jag tror att det är ett mjölk- och fruktparadis (ja, mamma låter mig suga på frukt ibland när jag är gnällig, det hjälper direkt).

Klockan 16.50 landar vi i Köpenhamn (svårt ord) och då är vi nog i Sverige ca en timme senare, alltså runt klockan 18, svensk tid. Nu är hon två här, grekisk tid. Det innebär att det är 53 timmar kvar, om man räknar med tidsskillnaden på en timme. Ja, jag fattar ingenting av det där, jag fattar inte ens om det är lång eller kort tid. Men skitsamma (förlåt!), mamma är rolig. Hon drar och viker och tvättar och stryker och mitt i sin förkylning är hon på toppenhumör, och det smittar av sig såklart, jag gnäller inte alls lika mycket idag.

Men i alla fall...

Varför jag smög in här medan mamma står och diskar var ju för att jag ville visa upp mina fina, matchande prickiga kläder som äntligen passar. Jag fick dem av morfaster Vanja i julklapp och jag har längtat så efter att kunna använda dem.

Vad tycker ni?

Elli somnade fullständigt utmattad vid 23 igårkväll (vanligtvis somnar hon vid 20) efter en hel dag utan sömn och bara gnäll. Jag är helt slut. Lilla pyret är sjuk, lite feber, rethosta och snorig näsa som gör det så svårt att andas.

I morse vaknade hon 6.45 men nu sover hon igen, jag hoppas att hon sover många timmar nu, både för min och hennes skull. Hon behöver ju sömn om hon är krasslig, och jag behöver hämta krafterna. Aldrig förr har hon ylat på det viset hon gjorde igår. Inte gråt eller skrik, men gnäll non-stop hela dagen. Jag bar och vaggade och vagnade och sjöng. Ylet bestod.

Ja, det är så det är att vara förälder antar jag. Det har sina ups and downs. Vid sjukdom är det definitivt down.

Nu hoppas jag bara att lillis är frisk tills på torsdag och har inte febern lättat till imorgon så åker vi nog och hälsar på doktorn.

Någon som har något tips på att påskynda en liten bebis tillfrisknad?

I övrigt vet jag att bloggandet går på sparlåga, det gör det mesta just nu. Det är den tiden på året.