Elli och Max
Max älskar sina nappar och sina bilar. Elli har en hang-up på presenter och ska alltid ge bort någonting. Hon gillar också att leka att hon är mamman och jag hennes dotter. Denna video som togs för två månader sedan har fångat allt detta. Elli har sedan dess fått längre hår och huset färre mattor, annars är allt sig likt.
http://www.youtube.com/watch?v=mZ1bc04EH2A&feature=youtu.be
http://www.youtube.com/watch?v=mZ1bc04EH2A&feature=youtu.be
Maximos
Nu är Maximos nästan 21 månader och busigare än någonsin. Jag vill bara göra en liten lista på vad han gör och säger, för man glömmer så snabbt och det är så oerhört kul att ha sedan.
Ordförrådet är litet men naggande gott:
Nä - Näsa
Mam - Mat
Eeeee! - Heeej! och Hejdå!
Mamma - Mamma
Waaau! - Wow och bil
Ta - Tack och varsågod
Yaya - Yaya (farmor) (detta har han bara sagt någon gång och jag är osäker på om det kanske var en slump)
Han springer som en liten galning och fullkomligt Ä L S K A R bilar. Han rullar omkring som en dåre här hemma på sina åkbilar (han har en bil, en lastbil och en häst med hjul), det går snabbt och han skriker "Ooooo!" när han kommer susande. En riktig huligan. Max klättrar upp på alla stolar och bord han kommer åt, försöker sabotera där han kan (han har hällt ut olivolja hemma hos sin farmor de senaste tre gångerna han varit där) och älskar att få uppmärkssamhet genom bus. Han älskar att springa ifrån en, kikar bakåt, ler stort och pinnar på så gott han kan. Han hatar att tvingas sitta still i vagn eller barnstol, blir vansinnig och skriker och bankar sina små nävar eller sitt huvud tills man blir rädd att han ska göra sig illa. Släpper man honom fri så sticker han så att gå ut och dricka kaffe, eller äta på restaurang har blivit väldigt svårt. Blir nog en hemmasommar i år.
Han älskar att kolla på film, favoriterna är Björnbröder, Bilar och Nalle Puh, men ser också gärna Askungen och Snövit. Han kan sitta still och titta en hel film igenom vilket är ganska ovanligt för en så liten grabb (huruvida det är något bra eller dåligt är jag inte så säker på förstås).
Maximos älskar att mysa, han kommer ofta springande mot mig med armarna utfällda för att ge en kram. Det är sanslöst gulligt. Han kan vinka, pussas och skicka slängpussar och på morgnarna ligger han ofta i min säng en liten stund och myser, innan det är dags att gå upp. Då vill han krama min hand på sin mage. Han är lätt att somna, man bara lägger honom i sängen med sina nappar och sitt lejon och släcker och går, så somnar han själv. Han dricker dock gärna fortfarande en flaska mjölk på natten/tidig morgon.
Ordförrådet är litet men naggande gott:
Nä - Näsa
Mam - Mat
Eeeee! - Heeej! och Hejdå!
Mamma - Mamma
Waaau! - Wow och bil
Ta - Tack och varsågod
Yaya - Yaya (farmor) (detta har han bara sagt någon gång och jag är osäker på om det kanske var en slump)
Han springer som en liten galning och fullkomligt Ä L S K A R bilar. Han rullar omkring som en dåre här hemma på sina åkbilar (han har en bil, en lastbil och en häst med hjul), det går snabbt och han skriker "Ooooo!" när han kommer susande. En riktig huligan. Max klättrar upp på alla stolar och bord han kommer åt, försöker sabotera där han kan (han har hällt ut olivolja hemma hos sin farmor de senaste tre gångerna han varit där) och älskar att få uppmärkssamhet genom bus. Han älskar att springa ifrån en, kikar bakåt, ler stort och pinnar på så gott han kan. Han hatar att tvingas sitta still i vagn eller barnstol, blir vansinnig och skriker och bankar sina små nävar eller sitt huvud tills man blir rädd att han ska göra sig illa. Släpper man honom fri så sticker han så att gå ut och dricka kaffe, eller äta på restaurang har blivit väldigt svårt. Blir nog en hemmasommar i år.
Han älskar att kolla på film, favoriterna är Björnbröder, Bilar och Nalle Puh, men ser också gärna Askungen och Snövit. Han kan sitta still och titta en hel film igenom vilket är ganska ovanligt för en så liten grabb (huruvida det är något bra eller dåligt är jag inte så säker på förstås).
Maximos älskar att mysa, han kommer ofta springande mot mig med armarna utfällda för att ge en kram. Det är sanslöst gulligt. Han kan vinka, pussas och skicka slängpussar och på morgnarna ligger han ofta i min säng en liten stund och myser, innan det är dags att gå upp. Då vill han krama min hand på sin mage. Han är lätt att somna, man bara lägger honom i sängen med sina nappar och sitt lejon och släcker och går, så somnar han själv. Han dricker dock gärna fortfarande en flaska mjölk på natten/tidig morgon.
Självlysande busblick
Depression
Idag är det tung stämning här, förlusten (eller ska jag säga den totala utklassningen) i fotbollen mot Tyskland igår står för så mycket mer än bara en EM-match. Förnedringen är total och grekerna känner sig utskrattade och i det närmaste hatade av hela Europa. Idag vid lunchbordet sa en familjemedlem att det som Tyskland håller på med just nu påminner om när de började sin häxjakt på judarna innan WWII. Det må vara en överdrift, men det är den känsla som grekerna bär på. Detta stolta folk har ingen stolthet kvar, även om de febrilt försöker intala sig själva detta.
Krisen genomsyras av orättvisa och jag ber ofta mina landsmän här i Grekland att ändå försöka fokusera på det viktiga - att ena sig, få landet på fötter igen, organisera sitt samhälle och motbevisa mobben. Det blir hårda år och man har naturligtvis rätt att samtidigt försöka bekämpa orättvisorna. Vissa ska inte tvingas till halverad lön och dubblad skatt (hur gör man egentligen då?) medan andra helt slipper några krav. Att slänga skuld på alla utom sig själva leder ingenstans, även om man i de flesta fall har rätt i det man säger.
Åh, om man bara kunde få in lite starka, plikttrogna ledare i det här landet, som kunde styra upp ordentligt och rättvist... då hade hopplösheten kanske varit mindre total.
Födelsedag i kris
Jag och Aris spenderade natten i grannbyn Sougia för att fira hans 40-årsdag. Det blåste förfärligt och byn var ganska tom på folk, och jag och Aris lyckades inte riktigt tuna in varandra (han slutade röka igår och hade taggarna utåt och jag hade PMS från helvetet) så det hela var lite av ett misslyckande. Vi spelade schack i solnedgången och jag vann, vilket inte var så strategiskt gjort av mig för att skapa harmoni, insåg jag i efterhand. Sedan gick vi och åt och som tur var så var maten väldigt god. Maten följdes av glass och ett tidigt sänggående.
När vi vaknade imorse insåg vi att det blåste minst lika mycket som igår och trots att vi nog försökte vara hövliga mot varandra så går denna minitripp till historien som den mest oromantiska någonsin. Det är mycket trubbel i luften här - kriserna, valet, blåsten, rökstopppet... Men det får lov att vara kantigt ibland, tycker jag.
Nu sitter jag hemma igen, vi var tillbaka i Paleohora redan kl. 11. Jag har "jobbtid" till kl. 13 då det vankas lunch och jag ska hämta hem barnen från yaya. Men jag saknar deras glada små trynen så hemskt mycket så jag skippar den sista halvtimmen här på "kontoret" och sticker till mina små underverk istället. Det finns inget bättre och viktigare än dem och jag är så oändligt tacksam att de är mina.
När vi vaknade imorse insåg vi att det blåste minst lika mycket som igår och trots att vi nog försökte vara hövliga mot varandra så går denna minitripp till historien som den mest oromantiska någonsin. Det är mycket trubbel i luften här - kriserna, valet, blåsten, rökstopppet... Men det får lov att vara kantigt ibland, tycker jag.
Nu sitter jag hemma igen, vi var tillbaka i Paleohora redan kl. 11. Jag har "jobbtid" till kl. 13 då det vankas lunch och jag ska hämta hem barnen från yaya. Men jag saknar deras glada små trynen så hemskt mycket så jag skippar den sista halvtimmen här på "kontoret" och sticker till mina små underverk istället. Det finns inget bättre och viktigare än dem och jag är så oändligt tacksam att de är mina.
Vinst och förlust
Otippad EM-vinst mot Ryssland igår och hela Grekland är i extas! Hopplösheten som varit så total så länge fick sig en liten spark i rumpan igår och det är lite muntrare greker som idag går för att rösta för sin framtid i vallokalerna. Valet är dock svårt, ohyggligt svårt. Det är som att välja mellan pest eller kolera - eller eventuellt en säker död (om folk helt struntar i att rösta och nynazisterna på så sätt vinner ännu mer mark).
Hade landslaget ställt upp i valet så hade de nog fått flest röster och jag är inte sen att hålla med om att dessa fotbollsspelare säkert lika bra (eller ska vi säga dåligt) hade kunna styra detta land som de gubbar i grå kostymer kommer att göra.
Matchen igår var viktigt för grekernas självkänsla. Valet idag är viktigt för allt annat.
Hade landslaget ställt upp i valet så hade de nog fått flest röster och jag är inte sen att hålla med om att dessa fotbollsspelare säkert lika bra (eller ska vi säga dåligt) hade kunna styra detta land som de gubbar i grå kostymer kommer att göra.
Matchen igår var viktigt för grekernas självkänsla. Valet idag är viktigt för allt annat.
Nytt liv
Ja, ni får ursäkta mig för mitt så sporadiska skrivande, men så kommer det nog att vara härifrån och framöver. Så ska sluta be om ursäkt tänkte jag. Från och med nu.
Klockan är halv nio en tisdag morgon, Elli har precis åkt till förskolan med Aris ochMax ligger i sin säng och kallar på mig. Jag trodde (i min enfald) att han skulle ta sovmorgon idag eftersom han lade sig 1,5 timme senare än vanligt igår, men icke. Om en liten stund ska han till yaya för att spendera förmiddagen så att jag kan få jobba litegrann. De senaste veckorna gör vi så och det är faktiskt väldigt skönt. Man kan jämföra med när barnen börjar gå på dagis eller hos dagmamma, fast dagmamman i det här fallet är Max egen farmor. Skönt är det helt klart och alldeles ljuvligt att hämta honom sedan efter att de tre lugna timmarna har passerat, hehe.
Solen skiner från klarblå himmel och inte en vindpust i sikte. Det blir en varm dag. Det är dessutom bara tre veckor kvar till vi åker till Sverige och innan dess har vi en massa att bocka av - läkarbesök för barnen, val (!) och Aris 40-årsdag med tillhörande festligheter.
Och förresten! Min fina väninna Georgia och hennes Giorgos (som är Aris bäste vän och Ellis gudfar) fick en liten son för en vecka sedan. Jag bröt ihop och satt och snörvlade bredvid den lille bebisen när jag hälsade på dem på sjukhuset dagen efter födelsen, så vansinnigt blödig och ödmjuk inför livet man (tydligen) blir med åldern. Eller har det med ens egna mammaskap att göra? När jag kom hem sedan såg Max så oerhört stor och vuxen ut. Det går för snabbt! Det är smärtsamt klyschigt att säga så, men det är sant.
Jag klippte Maximos igår, så nu ser hans huvud ut som ett klot. Tur att hans hår växer snabbt, höhö. Han har förresten slutat kalla nu, så kanske har han somnat om..?
Klockan är halv nio en tisdag morgon, Elli har precis åkt till förskolan med Aris ochMax ligger i sin säng och kallar på mig. Jag trodde (i min enfald) att han skulle ta sovmorgon idag eftersom han lade sig 1,5 timme senare än vanligt igår, men icke. Om en liten stund ska han till yaya för att spendera förmiddagen så att jag kan få jobba litegrann. De senaste veckorna gör vi så och det är faktiskt väldigt skönt. Man kan jämföra med när barnen börjar gå på dagis eller hos dagmamma, fast dagmamman i det här fallet är Max egen farmor. Skönt är det helt klart och alldeles ljuvligt att hämta honom sedan efter att de tre lugna timmarna har passerat, hehe.
Solen skiner från klarblå himmel och inte en vindpust i sikte. Det blir en varm dag. Det är dessutom bara tre veckor kvar till vi åker till Sverige och innan dess har vi en massa att bocka av - läkarbesök för barnen, val (!) och Aris 40-årsdag med tillhörande festligheter.
Och förresten! Min fina väninna Georgia och hennes Giorgos (som är Aris bäste vän och Ellis gudfar) fick en liten son för en vecka sedan. Jag bröt ihop och satt och snörvlade bredvid den lille bebisen när jag hälsade på dem på sjukhuset dagen efter födelsen, så vansinnigt blödig och ödmjuk inför livet man (tydligen) blir med åldern. Eller har det med ens egna mammaskap att göra? När jag kom hem sedan såg Max så oerhört stor och vuxen ut. Det går för snabbt! Det är smärtsamt klyschigt att säga så, men det är sant.
Jag klippte Maximos igår, så nu ser hans huvud ut som ett klot. Tur att hans hår växer snabbt, höhö. Han har förresten slutat kalla nu, så kanske har han somnat om..?
