Idag har jag och Elli myst massor, det är märkligt hur det kan skifta från en dag till en annan... Vi spenderade morgonen med att titta på Barnen i Bullerbyn (det var nog mest jag som tittade förstås) och leka. Vid elva gick vi och drack en kaffe och därefter gick vi hem till Efi och åt lunch. Det var så lugnt och trevligt alltihopa och Elli var på topphumör hela dagen. Nu sover hon middag och jag njuter av lugnet. Det är märkligt hur mycket bättre vissa dagar är än andra, trots att de ser i stort sett likadana ut allihopa. Det handlar nog mycket om ens attityd. Ibland är jag supermamman som älskar att leka och busa i timmar, gå promenader och engagera Elli i alla aktiviteter med ett aldrig sinande tålamod. Och ibland är jag tråkmamman som bara vill slappa medan Elli leker för sig själv (vilket aldrig händer, men ändå). Vissa dagar längtar jag innerligt efter syskon till lillan, gärna flera stycken, andra dagar vill jag inte ha fler barn, i alla fall inte de närmaste fem åren.

Men. Varje dag är jag tacksam att jag har henne. Det lilla pulvret. För även när det är som jobbigast och tråkigast så är hon det finaste jag har. Och för varje dag blir hon bara finare.