Det är inte brist på saker att skriva om. Inte heller brist på vilja. Kanske är det brist på ork? När man jobbar fem jobb och har en tvååring som betyder allt för en så är det svårt att alltid ha ork och tid att reflektera över sitt liv inför allmänheten. Efter jobben så vill jag ge Elli min uppmärksamhet och hon tycker att mamma är världens tråkigaste när hon sitter vid datorn - såvida jag inte spelar Snood ("titta, dooda!!"), eller ringer mormor eller morfar på Skype.

Nu har jag precis kommit hem från hotellet där jag sprungit non-stop sedan klockan sju imorse. Fötterna ömmar och ryggen värker, men värst är ändå huvudet som bara vill att kroppen ska lägga sig ner och VILA.

Om 11 dagar fyller lilla yrvädret 2 år och då ska vi ha kalas. Uuuuhhh... huset måste städas och jag måste till frissan och fixa håret som ser ut som en mopp ungefär. Sedan är det årets händelse om exakt en månad - Ellis dop! 150 presentpåsar ska sättas ihop, blomserarrangemang planeras och beställas, gottebord likaså, Ellis klänning ska sys, huset ska städas (igen, det är inget som sker utan anledning nämligen), och såklart en massa, massa mer. Men kul som tusan ska det bli! Min lilla flicka ska firas storslaget!

Klänningen jag ska ha på mig på dopet är färdig och det känns som en oerhörd lättnad. Nu ska jag bara hitta lämpliga skor. Sedan är Ellis klänning på tur och innan dopet måste jag dessutom färdigställa en beställning på 3 klänningar och 3 pojkkostymer till fancyshoppen i Chania så det är mycket på g. Men syendet är kul så jag är glad att det finns aktivitet på den fronten. Önskar bara att hotellet kunde stänga... (schh).

Det här är mer en tråkig uppdatering på vad som är på gång, men det får vara så. Bättre än inget.

Nu måste jag susa iväg och hämta lillan som är hos farmor och leker, sen blir det lunch och när Elli sedan vilar middag ska jag börja planera hennes dopklänning. Spännande!