Och var sitter jag? Jo, på hotellet, i lugn och ro, redo att jobba lite. Jag tänkte skippa det idag eftersom jag fick gjort lite i morse medan Maxen sov, men så frågade Aris bara NÄR jag kunde sticka iväg idag, inte OM, så jag tog såklart tillfället i akt. Han bad mig försöka somna Maxen innan jag stack och det gick, så han kommer ju inte tröttas ut direkt, men ändå. Han ville att jag skulle somna honom på ovanvåningen så att han skulle kunna dammsuga där nere utan att väcka den lille. Stanna hemma med barnen, plus dammsuga? Kanske borde jag känna det som kritik mot mig att han tycker att det behöver dammsugas, men jag kan omöjligt ta det så. Jag känner mig bara sjukt glad!

Vidare ska jag ut ikväll, med Emmanuela. Jag frågade svärmor vid lunchen om hon kunde ta hand om Max över natten, men då vände sig Aris nästan surt om vid lunchbordet och sa att "han skulle ju vara hemma". Han menade att han såklart skulle ha båda barnen själv. Det blev tyst i rummet och blickar for runt. Jag höll dock masken och sa att det såklart var det allra bästa. Svärmor gapade men sa inget.

Mirakel sker alltså. Underbart!