Mina älskade små monster

Waaa! Elli! Du får INTE spela flöjt i lillebrors öra!
Waaa! Elli! Du får inte kasta ner din dockvagn i trä för alla trapporna!
Waaa! Elli! Du får inte vara uppe på balkongen själv!

Meeen! Akis! Du har ren blöja, mätt mage och mammas fulla uppmärksamhet. Varför gnäller du?
Meeen! Akis! Ät inte så fort, du kommer kräkas upp allt igen!
Meeen! Akis! NU tyckte du att det var lämpligt att bajsa, efter tre dagar utan en enda prutt tycker du att under badet är rätt läge.

Kaos extraordinaire! Vilka små monster jag har skapat!

Men så somnar de plötsligt samtidigt och huset blir tyst och lugnt. Då kan jag inte låta bli att titta på dem med ett fånigt leende på läpparna. De är så små och oskuldsfulla där de ligger... tänk vad jag älskar dem. Mitt hjärta svämmar över av all kärlek.

Kommentarer
Postat av: Eva Henriksson

Underbart!

De kommer att bära med sig er kärlek hela livet och de kommer att bygga sitt liv på den.

Nu sitter jag här 67 år (mamma och pappa har lämnat jorden för längesedan) men jag känner att jag av dem fick något oumbärligt--- villkorslös kärlek. Vad den har betytt kan inte nog skildras.!! Många är de elever jag haft och vuxna jag mött som inte fick det.Jag är mycket tacksam.

2011-01-18 @ 17:20:10
Postat av: Rebecka Nord

Hah, vad härligt med små monster!!!

2011-01-18 @ 19:18:07
Postat av: Jo

Eva: Så känner jag med angående mina föräldrar (som turligt nog fortfarande är i livet). Det är något ovärderligt, som du skriver.



Rebecka: Ja, helt klart! Kom hit och mys med oss vettja! ;)

2011-01-19 @ 08:19:44
URL: http://johannagullberg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0